Kemiska vapen möjligt terrorhot

Hundra år efter den första storskaliga attacken i Ypern under första världskriget, utgör fortfarande kemvapen ett hot. Flera typer har använts i konflikten i Syrien. Nu finns farhågor att terrorgrupper ska komma över kemvapen och använda dem även i andra länder.

Det är nu precis hundra år som vi levt med den fasansfulla företeelsen kemiska vapen i det allmänna medvetandet. I första världskriget, på västfronten, för precis 100 år sedan, dödades ungefär 600 soldater i historiens första stora kemvapenattack. Det var den tyska armén som släppte ut 168 ton klorgas mot fienden i närheten av staden Ypern i Belgien. Vetandets värld tar avstamp i de fruktansvärda händelserna i Flandern 1915 och ställer frågan hur kemvapenhotet ser ut idag. Nu finns farhågor om att terrorgrupper ska komma över kemvapen och använda dem även i andra länder. Det pekar FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, på i en ny rapport om bland annat kemiska vapen. I programmet medverkar Åke Sellström, som för FN:s räkning 2013 reste till Syrien och konstaterade att nervgasen sarin använts i striderna där. På senare tid har även klorgas, alltså samma gas som i Flandern 1915, använts i kriget i Syrien. Anna-Karin Tunemalm, forskningsledare på FOI, och kemvapenexperten Rikard Norlin, även han från FOI, medverkar också i programmet.